Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut i korthet

På dagens sammanträde behandlade nämnden bland annat handlingsplan för kompetensförsörjning, förändrade villkor för förvaltningens vakansprövningar från årsskiftet samt handlingsplan för patientsäkerhet.

Nedan presenteras endast ett urval av alla ärenden från dagens sammanträde. Om du vill fördjupa dig i något ärende kan du läsa mer i kallelsen och handlingarna.

Handlingsplan kompetensförsörjning

Hälso- och sjukvårdsnämnden tog emot informationen om hälso- och sjukvårdsförvaltningens handlingsplan för kompetensförsörjning och önskar uppföljning av föreslagna aktiviteter i samband med delårsrapporterna.

Hälso- och sjukvårdsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för hur hälso- och sjukvården på Gotland kan arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Planen ska syfta till att säkerställa ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete och aktivt inkludera medarbetare i förbättringsarbetet.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
- Personalen är kärnan och förutsättningen för vår förmåga att ge en god och tillgänglig vård på Gotland. Handlingsplanen pekar ut viktiga områden för oss att arbeta med för att kunna rekrytera behålla personal. Det krävs att vi arbetar uthålligt och strategiskt med ett antal områden för att man ska välja att både ta en anställning inom sjukvården på Gotland men också ges goda förutsättningar att stanna kvar.

Förändrade villkor för vakansprövningar

Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till förändrade villkor för vakansprövning från och med den 1 januari 2025.

Beslutet innebär att vissa tillsvidareanställningar och visstidsanställningar över tre månader fortsatt ska vakansprövas centralt. Undantag görs för bland annat klinisk verksam personal inom tandvården, sjuksköterskor inom slutenvården och biomedicinska analytiker. Förvaltningen bedömer att vakansprövningarna har haft positiv effekt och föreslår att de fortsätter ytterligare en period.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
- Vi ser att beslutet om vakansprövning tillsammans med annat pågående arbete kring sjukvårdens ekonomi har haft effekt. Det är viktigt att vi fortsätter stärka strukturerna kring bemanning men vi måste kontinuerligt uppdatera tillämpningen för att skapa rätt förutsättningar i verksamheterna.

Handlingsplan patientsäkerhet

Region Gotland har som mål att erbjuda god och säker vård överallt och alltid. En ny handlingsplan för patientsäkerhet, baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer, ska stödja detta arbete på alla nivåer i organisationen. Planen syftar till att öka kunskapen, tydliggöra ansvar och förväntade resultat samt identifiera strategiska mål och prioriterade områden. Aktiviteterna i planen följs upp årligen och sammanfattas i patientsäkerhetsberättelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden tog emot informationen och lade den till handlingarna.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
- Patientsäkerhetsarbetet är grunden i sjukvården, det borgar för en trygg och säker vård med hög kostnadseffektivitet och kvalitet. Att bedriva ett systematiskt arbete med patientsäkerhet är ett måste i alla våra verksamheter och handlingsplanen pekar ut riktningen och de prioriterade områdena för arbetet kommande år.

Ekonomisk månadsrapport efter november månad

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen rapporterar att prognosen för året ligger kvar på ett underskott på 112 miljoner kronor. Största utmaningen mot prognosen är intäkter för tandvården, kostnader för läkemedel och osäkerhet i den köpta vården.

Rapporten i korthet

• Resultat mot budget avviker med -96 miljoner kronor eller -5 procent. November isolerat, ett positivt resultat på 12 miljoner kronor.
• Bruttokostnadsutvecklingen jämfört med samma period 2023 är 3 procent.
  
• Kostnad för inhyrd personal inkl. bostäder för dessa fortsätter att sjunka i förhållande till 2023, ned 71 miljoner kronor eller 40 procent. Kostnaden för egen personal ökar med 71 miljoner kronor eller 6 procent, varav lönerevision och övertagande av njursjukvård står för cirka 62 procent av ökningen.
  
• Risk mot prognosen är framförallt höga kostnader för läkemedel, samt osäkerhet kring utomlänsvård och prestationsbaserade statsbidrag.