Social sammanhållning
På Gotland upplever var femte ungdom ensamhet, med det är vanligare bland exempelvis flickor och transungdomar, och nästan var tionde vuxen känner sig ensam.

Megatrend
En megatrend är en långsiktig och övergripande förändring eller utveckling som påverkar samhället, ekonomin och olika branscher. Dessa trender sträcker sig över årtionden och har en betydande inverkan på hur människor lever sina liv, företag bedriver verksamhet och samhällen utvecklas.
Sammanfattning megatrend
Social sammanhållning grundar sig på tillit, trygghet och inkludering, men påverkas negativt av omvärldstrender som ökad polarisering, ojämlika livsvillkor och minskat socialt deltagande. På Gotland upplever var femte ungdom ensamhet, med det är vanligare bland exempelvis flickor och transungdomar, och nästan var tionde vuxen känner sig ensam.
Polariseringen märks i frågor som klimat, migration och stad/landsbygd, förstärkt av desinformation och näthat via digitala medier. Samtidigt rapporterar nästan var femte person om kränkande bemötande, vilket är vanligare bland kvinnor, yngre och personer med funktionsnedsättningar. I befolkningen på Gotland är upplevd tillit och trygghet är högre än riksgenomsnittet, men skillnader finns mellan olika grupper. Otrygghet är exempelvis vanligare bland kvinnor och i vissa delar av Visby.
Psykisk ohälsa bland unga ökar på Gotland liksom nationellt och kopplas till livsvillkor och krav i skola och arbetsliv. För att motverka hälsoklyftor och stärka social sammanhållning krävs insatser för att minska ensamhet, förbättra delaktighet och skapa lika förutsättningar för god hälsa i alla samhällsgrupper.
Regional trend
Megatrender behöver brytas ner och anpassas till regionens specifika förutsättningar och utmaningar för att bli relevanta och användbara i strategiskt arbete – Regionala trender. Genom att regionalisera megatrender skapas en tydligare koppling mellan globala förändringar och lokala behov, vilket gör dem hanterbara och möjliga att agera på.
Regional trend – Inkludering och delaktighet
Socialt deltagande på Gotland minskade under pandemin, med ensamhet som ett utbrett problem, särskilt bland ungdomar. Ensamhet drabbar främst flickor (27 %), transungdomar och de osäkra på sin könsidentitet (42 %). Bland vuxna (16–84 år) upplever 12 % ensamhet, med variationer beroende på socioekonomi och funktionsförmåga.
Kränkande bemötande rapporteras av 17 %, särskilt kvinnor, yngre och personer med funktionsnedsättningar. Trots en låg arbetslöshet efter pandemin har vissa grupper, såsom unga och långtidsarbetslösa, svårt att etablera sig. Gotlands arbetsmarknad är könsuppdelad, med kvinnor i offentlig sektor och män i privat sektor.
Social och ekonomisk utsatthet kan leda till utanförskap, ohälsa och minskad samhällstilltro. Digitala medier kan både stärka inkludering och bidra till utanförskap genom näthat och spridning av desinformation, vilket påverkar social sammanhållning och samhällsdelaktighet.
Regional trend - Tillit och trygghet
Gotlänningar upplever generellt högre trygghet och tillit än genomsnittet i riket, men tilliten har minskat bland vissa grupper, särskilt unga (16–29 år). År 2024 hade 22 % låg tillit till andra människor. Otrygghet är vanligare bland kvinnor (29 %) och transungdomar, samt i vissa områden som norra och södra Visby.
Digitala medier kan både stärka och minska trygghet och tillit genom informationsspridning eller propaganda. Gotland har två aktiva kriminella nätverk kopplade till narkotikaförsäljning och bedrägerier, med risk för insocialisering av unga.
Mäns våld mot kvinnor påverkar negativt barns uppväxt och social sammanhållning. Samtidigt ökar antalet orosanmälningar, ofta kopplade till relationsvåld eller psykisk ohälsa. Ett samhälle präglat av tillit och trygghet främjar både social sammanhållning och motståndskraft mot kriser, och är starkt kopplat till god hälsa.
Regional trend - Hälsoklyftor och psykisk hälsa
På Gotland som i riket finns skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Dessa så kallade hälsoklyftor har varit relativt oförändrat under de senaste tio åren, trots coronapandemins negativa natur. Ohälsosamma levnadsvanor, ensamhet och psykisk ohälsa påverkar både individens hälsa och belastningen på vården.
Psykisk ohälsa, särskilt bland barn och unga, ökar sannolikt på Gotland, delvis kopplat till skolstress, digitalisering och klimatångest. Psykiskt välbefinnande är en egen dimension av hälsa som varierar mellan grupper och kan skydda mot ohälsa. Nationella och globala faktorer som krig, klimatförändringar och ekonomisk oro riskerar att förstärka hälsoklyftorna. Digitala medier kan både minska och förstärka dessa genom inkludering eller spridning av desinformation.
Forskningen visar dock även att stor ojämlikhet har en negativ påverkan på alla, även de med goda förutsättningar för att få en bra hälsa. Stora skillnader i livsvillkor innebär att hela samhället utsätts för slitningar i form av ökad kriminalitet, färre gemensamma värderingar, lägre tillit, ökad ohälsa och att ansvaret och engagemanget i samhällsfrågor riskerar att minska.
Alla megatrender
Här kan du läsa hela omvärldsanalysen
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 12 december 2024