Samordnad individuell plan – SIP

Nej. Det viktiga är att rätt personer deltar – de som kan bidra till planeringen och har ansvar för aktuella eller planerade insatser. Deltagarna behöver ha tillräckligt mandat för att kunna bidra till beslut och planering utifrån sin verksamhets ansvar.

Det behöver alltså inte vara en chef som deltar. Chef kan behöva medverka om frågor behöver hanteras eller beslut fattas som ligger utanför övriga deltagares mandat.

SIP-planen ska innehålla det som behövs för att tydliggöra samordningen. Av planen ska det framgå:

• vilka insatser som behövs,
• vilken huvudman som ansvarar för respektive insats,
• vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen.

Planen bör vara tydlig, konkret och relevant för samordningen. Undvik långa beskrivningar och uppgifter som inte behövs för SIP-planeringen.

Exempel:
”Socialtjänsten bokar kontaktperson senast 15/9.”
”Skolkuratorn träffar eleven en gång i veckan med start vecka 37.”

Tips! Inför SIP bör både den som samordnar mötet och de som är kallade förbereda sig utifrån SIP-planens struktur – vad ska göras, av vem och när? Det gör planeringen tydligare och lättare att dokumentera.

Bestämmelserna om SIP i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen gäller när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården och planen behövs för att behoven ska kunna tillgodoses.

Skolan omfattas inte av dessa bestämmelser om SIP. Skolan har däremot skyldigheter att samverka enligt annan lagstiftning och är, enligt Region Gotlands gemensamma arbetssätt, en jämbördig part i SIP-arbetet.

Det innebär att Region Gotlands arbetssätt även medger SIP mellan exempelvis:

• skola och socialtjänst, eller
• skola och hälso- och sjukvård,

när det finns behov av samordning och erforderligt samtycke finns.

Det är viktigt att skilja mellan vad som är en lagstadgad SIP enligt SoL och HSL och Region Gotlands lokala tillämpning och gemensamma arbetssätt för SIP.

SIP förutsätter samtycke. För barn behöver frågan om vem som kan lämna samtycke bedömas utifrån bland annat barnets ålder och mognad samt vem eller vilka som är vårdnadshavare.

Vid gemensam vårdnad är huvudregeln att vårdnadshavarna fattar beslut tillsammans i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Barnets synpunkter och önskemål ska samtidigt få allt större betydelse i takt med barnets stigande ålder och mognad.

Det går därför inte att generellt ange att en SIP alltid kan eller aldrig kan genomföras när endast en av två vårdnadshavare samtycker. En bedömning behöver göras i det enskilda fallet utifrån gällande lagstiftning.
Vid osäkerhet kring samtycke ska frågan klargöras innan information delas mellan verksamheterna.

Barnets delaktighet och inställning ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad. Vårdnadshavaren har som huvudregel rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, men ska ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och utveckling.

Det innebär att det inte finns en bestämd ålder då barnet automatiskt själv bestämmer om SIP. En individuell bedömning behöver göras av barnets ålder, mognad och förmåga att förstå vad SIP och informationsutbytet innebär.
Barnet ska så långt som möjligt göras delaktigt i planeringen. Om barnet inte vill delta i själva SIP-mötet kan andra former för delaktighet behöva övervägas så att barnets synpunkter ändå kan komma fram.

SIP är lagreglerad i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen och ska användas när förutsättningarna i lagstiftningen är uppfyllda. Det innebär bland annat att den enskilde behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, att kommunen eller regionen bedömer att planen behövs för att behoven ska tillgodoses och att den enskilde samtycker.

En SIP tydliggör bland annat:
• vilka insatser som behövs,
• vem som ansvarar för respektive insats,
• vilka åtgärder andra aktörer ska vidta, och
• vem som har det övergripande ansvaret för planen.

Andra samverkansmöten kan användas när förutsättningarna för SIP inte är uppfyllda eller när syftet med mötet är ett annat.

I Region Gotlands gemensamma arbetssätt är SIP huvudverktyget för individuell samordning mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Att en person har flera pågående insatser innebär inte automatiskt att en SIP behövs.

Enligt lag ska en SIP upprättas när personen har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, kommunen eller regionen bedömer att planen behövs för att personens behov ska tillgodoses och den enskilde samtycker.

Det avgörande är alltså inte enbart hur många insatser personen har, utan om det finns ett behov av samordning för att personens behov ska kunna tillgodoses.

Region Gotlands gemensamma arbetssätt omfattar även skolan som jämbördig part i SIP-arbetet. Se SIP-manualen för stöd vid bedömning av behov av SIP.

Det krävs inte att insatser redan har påbörjats för att en SIP ska kunna vara aktuell. SIP kan även användas för att planera och samordna insatser som personen bedöms behöva framöver.

Enligt lag blir SIP aktuellt när personen har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, planen bedöms behövas för att behoven ska tillgodoses och den enskilde samtycker.

I Region Gotland används även SIP inom det gemensamma arbetssättet mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

För barn 0–16 år utan pågående insatser hos annan verksamhet används i första hand Fossam enligt Region Gotlands arbetssätt. För barn och unga över 16 år kan SIP initieras direkt när behov av samordnade insatser bedöms finnas.

Kallelsen skickas till aktuell funktion eller mottagning inom den verksamhet som bedöms behöva medverka. Se ”Kontaktlista barn och unga” samt SIP-manualen för mer information.