Avloppsreningsverk

Klintehamn avloppsreningsverk

Avloppsreningsverket i Klintehamn, 35 km söder om Visby, togs i drift sommaren 1977. Reningsverket är efter senaste utbyggnaden 2019 dimensionerat för avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar 12 000 pe. Belastning från befolkning, skolor och vårdinstitutioner uppgår till ca 7 600 pe sommartid och 3 900 pe vintertid. Till reningsverket i Klintehamn pumpas även avloppsvatten från Tofta norr, Västergarn, Sanda, Fröjel kyrkby/Fröjel Sandhamn, Burgsvik, Kvarnåkershamn, Hagsarve och Nisse.

Avloppsvattnet passerar rensgaller och sandfång varefter det behandlas biologiskt och kemiskt. Som fällningskemikalie används järnklorid. Sedan 2019 renas även kväve från avloppsvattnet.

Avloppsvattnet avleds efter behandling ut i Östersjön. Utloppsledningen mynnar på fyra meters djup ca 330 meter från stranden.

Slite avloppsreningsverk

Avloppsreningsverket i Slite, 35 km nordost om Visby, togs i drift februari 2010. Reningsverket är dimensionerat för 115 m³/h och 560 kg BOD7/d, vilket motsvarar 8000 pe. Totalt kan 4Q-dim tas om hand i reningsverket. Genomsnittlig belastning från befolkning, skolor och vårdinstitutioner uppgår i dagsläget till en medelbelastning på 1900-2100 pe.

2013-07-04 har anslutning av spillvatten från Liknatte reningsverk och Lickershamns nya verksamhetsområde skett. Verksamhetsområdet vid Ihreviken är anslutet from januari 2015. Vid reningsverket sker mottagning av slam, för behandling och avvattning, från enskilda avloppsanläggningar och andra reningsverk. Till reningsverket är lakvatten från Slite deponin anslutet. Ett system för lokalt omhändertagande av lakvatten på deponin togs i drift i april 2002. Lakvattnet genomgår rening i SBR-reaktor, sandfilter och våtmark innan det avleds till avloppsledningsnätet i Slite. I övrigt är inga industrier anslutna. Avloppsvattnet passerar ett fingaller och försedimentering varefter det behandlas biologiskt och kemiskt. Som fällningskemikalie används järnklorid.

Avloppsvattnet avleds efter behandling ut i Östersjön. Utloppsledningen mynnar på fem meters djup 125 meter från stranden. Avståndet från reningsverket till närmaste bostadsbebyggelse uppgår till ca 300 meter. Reningsverkets slam körs, efter avvattnig, till slamplatta i Roma.

Visby avloppsreningsverk

I verksamheten ingår Visby reningsverk, 33 stycken pumpstationer, ca 250 LTA-stationer (Visby-Själsö-Vibble), ledningsnät och Träkumla biodammar.

Vid Visby reningsverk renas ca: 8.000 m3 spillvatten per dygn från Visby, Själsö och Vibble samhälle, vattnet transporteras till reningsverket med hjälp av 33 stycken pumpstationer.

Belastning inkommande vatten per dygn, ca: Bod 2700 kg, Totalkväve 500 kg och Totalfosfor 70 kg.

Utgående vatten per dygn, ca: Bod 40 kg, Totalkväve 80 kg och Totalfosfor 2 kg.

Avloppsreningsverket i Visby togs i drift 1967 med en slamavskiljning (mekanisk rening). Under våren 1977-78 kompletterades verket med biologisk och kemisk rening. 1991 togs rötkamrarna i drift och slammet började rötas. Reningsstegen för kväverening, SBR-reaktor och efterdenitrifikation, togs i drift i april 2001. Hösten 2005 kompletterades slambehandlingsanläggningen med en torkanläggning för torkning och pelletering.

2007 färdigställdes en ombyggnad av reningsverket med fem nya bassänger för biologisk rening och kväverening (MBBR). Den gamla biobädden byggdes om till två fördenitrifikationsbassänger.

Våren 2010 ställdes SBR-reaktorn av. Slamtorken ställdes av i december 2011 och har inte varit i drift sedan dess pga arbetsmiljöproblem, driftstörningar, energikostnader och brandrisk.

Reningsverket är dimensionerat för avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar 60 000 personekvivalenter beräknat på 70g organiskt material per person och dygn.

Till reningsverket är med yttre gräns Krusmyntagården i norr, Suderbys gård i söder och Österby i den östra delen av Visby anslutna. Industrianslutningar är mejeri och slakteri.