SAMLA – tillsammans för framtidens landsbygdsutveckling på Gotland
Hur kan vi på Gotland samarbeta ännu bättre för att stärka våra landsbygder – idag och på lång sikt?
Det är kärnfrågan i SAMLA, ett uppdrag där Region Gotland, lokala utvecklingsaktörer och näringslivet går samman för att utveckla hållbara former för samarbete kring landsbygdsutveckling.
Under hösten 2025 startade arbetet. Här kan du följa processen, se vad som är på gång och ta del av idéer och lösningar som växer fram i SAMLA:s arbetsgrupp – ett forum där olika perspektiv möts för att skapa något gemensamt.
Tillsammans för hållbara strukturer på Gotland
På Gotland finns redan ett starkt engagemang för att utveckla våra bygder. Föreningar, företag, regionen och andra aktörer samarbetar på många håll för att stärka lokalsamhällen och skapa goda livsvillkor över hela ön.
Idag sker samverkan mellan Region Gotland och lokala aktörer i olika forum beroende på vilken fråga som står i fokus. En gång om året hålls förbättringsdialoger, där lokala företrädare och regionens tjänstepersoner möts för att prata om utvecklingen i våra serviceorter med omnejd (Fårösund, Slite, Roma, Östergarnslandet, Hemse, Klintehamn och Burgsvik). Syftet är att föra ett gemensamt samtal om platsens utveckling, där olika sakfrågor lyfts och diskuteras. En lokal utvecklingsplan ligger till grund för dialogen och fungerar som en utgångspunkt för arbetet framåt.
Arbetssättet för samverkan utvecklas löpande, men för att samarbetet ska bli tydligt, effektivt och långsiktigt hållbart för alla parter behöver strukturerna stärkas och de behöver omfatta hela Gotland. Med SAMLA vill vi bygga vidare på det som fungerar bra, och samtidigt utforska hur framtidens samarbete kan se ut; hur vi organiserar oss, hur besluten fattas och hur kommunikationen kan bli ännu bättre.
Processen leds av Region Gotland och bygger på medskapande, där idéer, behov och lösningar växer fram genom dialog och stark lokal förankring.
Därför behövs SAMLA
Landsbygdens utveckling rymmer många komplexa frågor som ingen aktör kan lösa ensam. På Gotland finns ett starkt lokalt engagemang hos föreningar, företagare och utvecklingsbolag men formerna för deltagande behöver utvecklas för att fler ska vilja och kunna engagera sig.
Samtidigt behöver Region Gotland utveckla sina arbetssätt för dialog och samverkan med lokala aktörer kring frågor som rör specifika platser. När vi bygger en stabil struktur för samarbete mellan alla som bidrar till en platsutveckling skapar vi bättre möjligheter att hantera både dagens och framtidens utmaningar.
En sådan struktur gör det lättare att samla den kraft och kunskap som redan finns lokalt och rikta den mot gemensamma mål.
Inspiration från Bygdsam
En viktig inspirationskälla för SAMLA-processen är Bygdsam-modellen i Örnsköldsvik som är ett framgångsrikt exempel på långsiktig samverkan mellan föreningsliv, näringsliv och kommun.
Bygdsam har funnits sedan 2017 och visar hur en ekonomisk platsbunden förening kan samla lokala aktörer, företagare och kommunen i en gemensam organisation för att tillsammans bedriva lokal utveckling.
Stabil finansiering och ett tydligt uppdrag har gjort det möjligt att ta till vara lokalt engagemang, samordna insatser och arbeta långsiktigt, vilket är något som även Gotland drar lärdom av.
Från gemensamma erfarenheter till gemensam målbild
Under hösten 2025 samlades representanter från lokala utvecklingsaktörer, företagarföreningar, Hela Sverige ska leva, GUBIS och Region Gotland för att bilda arbetsgruppen för SAMLA – tillsammans för framtidens landsbygdsutveckling på Gotland. Arbetsgruppen är hjärtat i utvecklingsarbetet och fungerar som en gemensam mötesplats där lokala erfarenheter, idéer och behov kan möta Region Gotlands arbete med samhällsutveckling.
Utgångspunkten har varit en gemensam erfarenhet av att mycket utvecklingsarbete på landsbygderna idag bygger på ideella krafter, tillfälliga projekt och personberoende engagemang. Samtidigt finns ett starkt lokalt driv, stor kunskap om platsernas behov och en vilja att utveckla Gotland tillsammans. Arbetsgruppen har därför arbetat med frågan: hur skapar vi strukturer som håller över tid, även när utvecklingsinsatser i projektform tar slut eller personer slutar och nya kommer in?
Genom workshops, dialoger och förankring i respektive hemmaorganisation har gruppen identifierat vad som behöver stärkas för att samverkan ska fungera bättre. Det handlar bland annat om tydligare kontaktvägar, tidigare dialog innan beslut fattas, bättre återkoppling, långsiktig finansiering och starkare lokal kapacitet för utveckling.
Arbetsgruppen har sedan tillsammans formulerat en målbild för vad SAMLA behöver bidra med för att stärka landsbygdsutvecklingen på Gotland. En viktig del handlar om att skapa närmare kontaktytor mellan landsbygderna och Region Gotland, där dialog, gemensam kunskap och lokala perspektiv kan mötas tidigt i processer. Arbetsgruppen lyfter också vikten av tillit, lyhördhet och gemensam prioritering för att skapa bättre förutsättningar för utveckling över hela Gotland.
Målbilden handlar också om att skapa tydliga roller, ansvar och kontaktvägar så att frågor inte försvinner, och om att bygga långsiktiga arbetssätt som avlastar ideella krafter och stärker den lokala kapaciteten för utveckling. Målet är att stärka platsers utvecklingskraft och framtidstro genom arbetssätt som håller över tid och leder till konkreta resultat lokalt.
Pilotområden testar SAMLA
Under våren och hösten 2026 går arbetet vidare genom några pilotområden på Gotland: Östergarnslandet, Storsudret, Nordvästra, Klintetrakten och Roma med omnejd. I piloterna testas olika arbetssätt för lokal samverkan, organisering och platsutveckling – nära människorna och utifrån varje plats förutsättningar och drivkrafter.
Arbetsgruppen kommer att övergå till att vara en referensgrupp för pilotområdena. Gruppen följer arbetet, fångar erfarenheter och fungerar som ett gemensamt bollplank mellan lokala aktörer och Region Gotland. På så sätt lever dialogen och lärandet vidare samtidigt som nya arbetssätt testas i praktiken.
Piloterna utforskar bland annat:
- hur SAMLA-områden som täcker hela Gotland kan formas samt hur företag, föreningar, olika intressen och åldersgrupper kan fångas upp och representeras
- hur arbetet i ett lokalt SAMLA kan bedrivas tillsammans med Region Gotland för att lyfta lokala utvecklingsfrågor och bidra i Gotlands gemensamma utvecklingsarbete
- vilken roll samverkansledaren kan ha i ett lokalt SAMLA, vilken kompetens som behövs och hur samverkansledare kan samverka mellan olika SAMLA-områden
- vilka lokala planer som finns idag, hur utvecklingsplaneringen för SAMLA-området kan utformas och hur den kan kopplas till Region Gotlands styrning
- vilka aktiviteter och resurser som behöver långsiktig finansiering för att lokala SAMLA ska kunna byggas upp och fungera över tid
Parallellt fortsätter erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande mellan pilotområdena och Region Gotland. Målet är att steg för steg bygga en samverkansmodell där lokala initiativ, kunskap och framtidsidéer får bättre möjligheter att tas vidare och bli verklighet. Det som testas under året ska ligga till grund för ett långsiktigt förslag för hur SAMLA kan organiseras på Gotland från och med 2027.
Fakta – det här är SAMLA
SAMLA är ett politiskt uppdrag från regionstyrelsen där Region Gotland, lokala utvecklingsaktörer, GUBIS, Hela Sverige ska leva och Svensk Handel Gotland samarbetar för att utveckla nya och långsiktiga former för samverkan. Målet är att stärka det lokala utvecklingsarbetet på hela ön och att på sikt bidra till nya strukturer och arbetssätt som stärker hela Gotlands gemensamma utvecklingskraft.
Arbetet bygger vidare på initiativ som redan finns i föreningar och lokalsamhällen och prövar nya modeller för samarbete, bland annat med Bygdsam-modellen som inspirationskälla.
För uppdraget finns finansiering avsatt i budgeten för 2026 och under året pågår piloter i fem områden på Gotland där olika arbetssätt och samverkansformer testas i praktiken.
Under våren 2026 har ett förslag till långsiktig finansiering av SAMLA från och med 2027 lämnats vidare till den politiska budgetberedningen. Förslaget omfattar både finansiering till lokala SAMLA-områden och en samordningsfunktion inom Region Gotland. Budget för kommande år beslutas av regionfullmäktige under hösten 2026.
Frågor och svar
Vad är SAMLA?
SAMLA handlar om att utveckla de sätt som olika lokala aktörer och Region Gotland samarbetar kring lokal utveckling. Målet är att skapa tydligare kontaktvägar, mer fokuserade dialoger och långsiktiga arbetssätt där lokala perspektiv kan bidra tidigare i utvecklingen av olika platser på Gotland.
Varför behövs SAMLA?
Det finns idag ett starkt lokalt engagemang på Gotland och många föreningar, företag och utvecklingsorganisationer arbetar med platsutveckling. Samtidigt bygger mycket av arbetet på ideella krafter, projekt och personliga kontakter.
SAMLA ska göra det lättare att arbeta tillsammans kring större utvecklingsfrågor, skapa bättre förutsättningar för tidig dialog med Region Gotland och bidra till att lokal kunskap tas tillvara i planering och utvecklingsarbete.
Vem står bakom och driver arbetet?
SAMLA är ett politiskt uppdrag. Arbetet utvecklas gemensamt av representanter från GUBIS, Hela Sverige ska leva Gotland och Svensk Handel Gotland tillsammans med Region Gotland.
Under 2026 testar fem pilotområden olika arbetssätt för lokal samverkan för att utforska hur framtidens samverkansformer för lokal utveckling på Gotland kan se ut.
Kommer SAMLA att ersätta utvecklingsbolag eller lokala föreningar?
I SAMLA byggs det vidare på det utvecklingsarbete som redan pågår. Piloterna utforskar hur befintliga föreningar, utvecklingsbolag och andra lokala aktörer inom ett område tillsammans kan skapa ett lokalt SAMLA som stärker utvecklingsarbetet där. Hur detta kan se ut i praktiken är en av de frågor som piloterna arbetar med under 2026.
Vilka pilotområden deltar?
Under hösten 2026 deltar fem pilotområden i arbetet med att utveckla framtidens samverkansformer för lokal utveckling på Gotland:
- Östergarnslandet (Nygarn Utveckling AB)
- Storsudret (Hoburgs Näringslivsintresseförening)
- Nordvästra Gotland (Lustkusten AB)
- Roma med omnejd (Roma Intresseförening)
- Klintetrakten (Klintetraktens Framtid)
Pilotområdena representerar olika delar av Gotland och olika lokala förutsättningar. Erfarenheterna från piloterna ligger till grund för den första SAMLA-modellen.
Vad utforskas i pilotområdena under hösten?
Fem pilotområden testar under hösten 2026 olika arbetssätt för lokal samverkan, organisering och platsutveckling. Piloterna utforskar bland annat:
- hur SAMLA-områden kan formas så att de tillsammans täcker hela Gotland och hur företag, föreningar, olika intressen och åldersgrupper kan representeras
- hur ett lokalt SAMLA och Region Gotland tillsammans kan driva lokal utveckling
- vilken roll samverkansledaren kan ha, vilken kompetens som behövs och hur samverkansledare kan samverka mellan områden
- hur lokala planer och utvecklingsplanering kan kopplas till Region Gotlands styrning
- vilka aktiviteter, resurser och finansieringslösningar som behövs för att lokala SAMLA ska kunna byggas upp och fungera långsiktigt.
Hur skulle SAMLA kunna fungera i framtiden?
Målet är att det på sikt ska finnas fem eller fler lokala SAMLA som tillsammans täcker hela Gotland. Ett lokalt SAMLA kan utvecklas till ett lokalt kompetenscentrum och en utvecklingsmotor där företag, föreningar och andra aktörer samverkar kring platsens utveckling.
Ett lokalt SAMLA skulle bland annat kunna:
- vara en gemensam arena där företag, föreningar och andra aktörer möts, samverkar och driver utveckling tillsammans
- samla idéer, behov och utvecklingsfrågor och prioritera det som gör störst nytta för platsen
- bygga och dela kunskap om platsens styrkor, utmaningar och möjligheter
skapa tydliga kontaktvägar och tidig dialog med Region Gotland - vara en naturlig kanal för information, återkoppling och dialog mellan platsen och Region Gotland
- ge stöd kring finansieringsmöjligheter, projektutveckling och långsiktig kapacitetsuppbyggnad
Lokala SAMLA skulle på sikt också kunna bidra inom fler områden där lokal samverkan och kunskap är viktig, exempelvis civil beredskap, serviceutveckling och inflyttning.
Vad blir resultatet av pilotarbetet?
Pilotområdenas erfarenheter ska ligga till grund för en första SAMLA-modell. Den ska beskriva hur framtidens samverkan mellan lokala aktörer och Region Gotland kan fungera, vilka arbetssätt och roller som behövs samt vilka resurser som krävs för att skapa långsiktiga förutsättningar för lokal utveckling över hela Gotland.
Under 2026 har Region Gotland också lämnat ett förslag till långsiktig finansiering från och med 2027 till den politiska budgetberedningen. Förslaget omfattar både finansiering till lokala SAMLA-områden och en samordningsfunktion inom Region Gotland. Om finansieringen beslutas av regionfullmäktige kan den första SAMLA-modellen börja tillämpas, vidareutvecklas och successivt byggas ut till att omfatta hela Gotland
Vad händer om vi inte utvecklar SAMLA?
Det finns redan mycket bra lokal utveckling på Gotland. Men utan mer långsiktiga samverkansformer finns en risk att utvecklingsarbetet även fortsättningsvis blir beroende av enskilda eldsjälar, projekt och personliga kontaktnät.
Det fortsätter också vara omständligt att samlas kring större utvecklingsfrågor, ta tillvara lokal kunskap och skapa en tidig dialog mellan lokala aktörer och Region Gotland.
Vilken skillnad kan lokala SAMLA göra för företag och föreningar?
Lokala SAMLA kan bli ett gemensamt kompetenscentrum och en lokal utvecklingsmotor där företag, föreningar och andra aktörer samlar utvecklingsfrågor och prioriterar tillsammans.
Genom att kunskap om Region Gotlands processer, finansieringsmöjligheter och kontaktvägar finns samlad och tillgänglig lokalt kan det bli lättare att utveckla idéer, skapa samarbeten och driva initiativ vidare till genomförande.
Vilken skillnad kan lokala SAMLA göra för Region Gotland?
Lokala SAMLA kan ge Region Gotland bättre kunskap om olika platsers behov, möjligheter och utveckling. De kan också bli en naturlig kanal när Region Gotland vill informera om vad som händer på en plats eller föra en tidig dialog om planerade förändringar och utvecklingsfrågor.
Genom lokala SAMLA kan lokala perspektiv fångas upp tidigare och bidra till Region Gotlands planering, styrning och utvecklingsarbete. På sikt kan lokala SAMLA också bli en lokal samverkanspart i andra regionala utvecklingsinsatser, exempelvis inom civil beredskap, inflyttning eller andra områden där lokal kunskap och samverkan skapar mervärde.
Vilken skillnad kan lokala SAMLA göra för invånarna?
Invånare kan få fler möjligheter att engagera sig i utvecklingen av sin plats och en tydligare väg in till det lokala utvecklingsarbetet.
På sikt kan lokala SAMLA bidra till bättre samordning kring frågor som service, mötesplatser, beredskap, inflyttning och andra utvecklingsfrågor som är viktiga för området. Genom att samla kunskap, engagemang och lokala nätverk kan SAMLA också bidra till att stärka platsens långsiktiga utvecklingskraft.
Kontakta oss
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 3 juli 2026
